Under fostertiden behöver barnet inte andas då det får allt syre från modern. Följaktligen behöver blodgenomströmmningen i lungorna inte vara så stor. Därför finns hos foster en förbindelse mellan lungartärerna och aorta, ductus ateriosus så att blodet delvis kan strömma direkt från hjärtat till aorta utan att passera lungorna. Hos de flesta fullgångna barn så sluts denna förbindelse mycket snart efter förlossningen, men hos prematura bebisar så händer det att den står öppen.

Symptom

Detta medför efter 4-5 dagar att blodet kan strömma från aorta till lungorna, vilket skapar ett mycket högt blodflöde genom dem, och detta medför en stor belastning på barnet. Ofta får man då skruva upp frekvensen på respiratorn och öka syrgashalten.

Ett annat symptom kan vara blåsljud från hjärtat som hörs när man lyssnar med stetoskop. Man kan försöka bekräfta diagnosen med ultraljudsundersökning, men det är inte alltid möjligt då allting är så smått.

Behandling

En ductus ateriosus som inte sluter sig måste behandlas, och det finns för närvarande två huvudsakliga möjligheter, behandling med läkemedel och ett kirurgiskt ingrepp.

Fördelen med att försöka behandla genom medicinering är givetvis att man slipper ett kirurgiskt ingrepp med allt vad det innebär. Nackdelen är att denna typ av behandling bara fungerar i 50-70% av fallen.
Det finns två olika men närbesläktade läkemedel som används för att försöka sluta ductus, Indometacin och Ibuprofen.

Om det finns möjlighet till kirurgi så finns det läkare som förespråkar denna metod framför medicinering, då ingreppet är okomplicerat och går mycket snabbt. Ingreppet går ut på att kirurgen går in via bröstkorgen och letar upp ductus och sluter den för alltid med en metallklämma. Klämman sitter kvar hela livet.
Nackdelen med denna metod är att det trots allt är en operation där barnet måste sövas ned

Prognos

När ductus väl är stängd brukar barnet snabbt bli bättre, och tillståndet i sig ger inga bestående men.